Gjallarhorn

En av de stora frågorna för samtiden handlar om människans relation till naturen. Frågan intresserar mig i högsta grad. En period ägnade jag ganska mycket tid åt att studera Arne Naess ekosofi, vilken handlar om just den frågan. Per Shapiro behandlar den i ett avsnitt i Folkets Radio, ”Den brutna kontakten med moder jord.” . Men han belyser frågan ur ett perspektiv som jag inte har sett tidigare. Han anknyter till gnosticismen. Vad är gnosticismen? Religionshistoriskt brukar begreppet syfta på en samling religiösa idéer som florerade i medelhavsområdet för ca 1800-2000 år sedan. Begreppet gnosis brukar syfta på en metafysisk insikt om tillvarons djupare natur. Vi vet mer om gnosticismen nu än man har gjort på årtusenden, eftersom en egyptisk bonde fann papyrusrullar med gnostiska texter i en kruka begravd i sanden nära staden Nag Hammadi i Egypten 1945. Min bild av gnostikerna var att de var mycket negativa mot världen, kosmos och livet som vi känner det. De menade att en ond skapargu...

Vad är verkligt och vad är inte verkligt är frågor som har följt människorna i alla tider. Är bara det som kan mätas, räknas och vägas verkligt? Det är i stort sett vad materialisterna hävdar. De hänvisar ofta till evolutionsteorin för att avvisa konkurrerande idéer. Men är evolutionsteorin lika stabil och vetenskapligt hållbar som försvararna vill få oss att tro? För att undersöka den frågan vänder jag mig till Thomas Nagel som är en välrenommerad amerikansk filosof. Det är lätt att få intrycket att det bara är religiösa fundamentalister som ifrågasätter evolutionsteorins generella anspråk på att kunna avgöra vad som är verkligt och vad som är overkligt, men det är inte sant. Thomas Nagel är ateist. Jag vill vara tydlig med att det som ifrågasätts inte är vetenskapliga fakta, utan de mer generella anspråken på att ha nyckeln till att kunna avgöra hela sanningen om tingens natur. Till exempel är vi människor, men vad betyder det? Är vi inget annat än nakna apor, eller är vi något mer...

Vad säger det om samtiden när påståendet ”kroppar är verkliga” är radikalt? Anta att jag ser ett rådjur i skogen: är träden, vinden som susar, den blå himlen som kan skymtas genom det gröna grenverket och rådjuret egentligen inget annat än en ansamling fundamentala partiklar? Eller, om jag börjar med min egen kropp: är den verklig, alltså såsom jag upplever den, eller är den egentligen något annat? Kan jag lita på mina sinnen, eller är det som sinnena uppfattar en illusion? Eller ta hjärtat: hjärttrakten har alltid varit aktivt för mig. Men många påstår att hjärtat inte är något annat än ett fysiskt organ i kroppen. Men så har jag aldrig upplevt det. Jag har dragit slutsatsen att det moderna samhället lider av en slags kulturellt betingad schizofreni som är djupt inbäddad i vår mentalitet. När jag var tonåring upplevde jag det intensivt i min egen kropp: inifrån gjorde mitt hjärta motstånd mot mentaliteten som så att säga inympades i mig genom skola och medier. Mitt inre jag hade sitt ...

Går det att förena mänsklighetens äldsta visdom och den mest avancerade moderna kunskapen? För att få ett ordentligt svar på frågan behöver vi en tänkare som har både djupa insikter i traditionell metafysik och modern vetenskap. Det finns nog ingen som är mer kvalificerad att vägleda oss än Wolfgang Smith. På universitetet studerade han filosofi, fysik och matematik och doktorerade i matematik vid Columbia University. Han jobbade som fysiker för Bell Aircraft Corporation där han forskade om aerodynamik. Han var professor i matematik vid MIT, UCLA och Oregon State University där han forskade om differentialgeometri. Han lämnade det akademiska livet 1992 och har sedan dess levt i avskildhet och utvecklat sina idéer i en rad böcker och artiklar. Han håller kvantfysiken högt, men är kritisk mot tolkningarna som har gjorts av den. För att förstå honom måste man först och främst skilja mellan vetenskapliga fakta och scientistiska hypoteser. Det är inte fakta som han ifrågasätter, utan den fi...

Herr Råbock har skrivit ett nytt debattinlägg om Tage Lindbom och traditionalismen. Det är ett missvisande hopkok värdigt en sensationslysten murvel i en kvällsblaska. Jag hade hoppats att alternativ till de gamla medierna skulle försöka hålla sig över den nivån. Min första invändning mot herr Råbocks inlägg är därför av moralisk natur. Den gyllene regeln finns uttryckt i många olika religioner och filosofier.   I Bibeln kan vi läsa: ”Allt som ni vill att andra ska göra mot er, det ska ni också göra mot dem.” I islam finns principen uttryckt i hadith 13 : ”Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv.” Om jag skulle anklaga herr Råbock för att vara en antisemitisk islamist så skulle han protestera och säga att han har lämnat sånt bakom sig. Men ändå är det just så han själv beter sig mot René Guénon, och genom honom kastar han också en missvisande slöja av konstigheter över Tage Lindbom och hans läromästare Frithiof ...

Hur ska man förklara den glömda dimensionen? Vad är högt, vad är lågt? Vad är meningsfullt och vad är meningslöst? Till att börja med är min utgångspunkt, tvärtemot vad tidsandan lär oss, att våra förfäder var bättre än oss. De var mer fokuserade och insiktsfullare än oss.Vi tenderar att vara rastlösare, mer narcissistiskt självupptagna, mer distraherade och rotlöst vilse i existensens irrgångar. Vi behöver kort sagt vägledning. E.F. Schumacher insåg detta och skrev en bok, ”A guide for the perplexed”, som på svenska heter ”Vägledning för vilseförda” . Men innan Schumacher och våra förfäder får guida oss så vill jag hänvisa till en dubbelbottnad bild: ankharen. Det är så att säga två bilder i en. Om man fokuserar på ankan så ser man inte haren, och tvärtom. Den som bara kan se den ena bilden är aspektblind. Jag tror att tidsandan har gjort att vi har drabbats av en slags aspektblindhet. Vi har blivit så fångade av sånt som kan mätas, vägas och räknas, alltså kvantiteter, att vi har bli...

Mohammed Omar har skrivit en artikel om traditionalismen och ställer frågan om Tage Lindbom var muslim. Ibland tycker jag att herr Råbock har sina poänger, ibland är jag mer kritisk. Idag kommer jag vara kritisk. Den första punkten ska jag inte uppehålla mig så mycket vid: Är en person som uttalar trosbekännelsen, läser koranen och förrättar tidebönen muslim? Jag vet inte varför han ens ställer frågan. Men det kanske har något med de fundamentalistiska strömningarna i islam att göra. I så fall är svaret: nej, Tage Lindbom var inte en salafist. En takfiri-salafist skulle nog inte ha godkänt honom. Men jag tror att han skulle ha trivts bra med exempelvis Abdal Hakim Murads förståelse av islam, även om de antagligen inte hade varit överens om allt.   Intressantare, för mitt vidkommande, är att Mohamed Omar även presenterar traditionalismen. Det är en intellektuell strömning som jag är mycket intresserad av och som är temat för den här bloggen. Därför ska jag bemöta en del av hans påst...