Fortsätt till huvudinnehåll

Herr Råbock och traditionalismen II

Herr Råbock har skrivit ett nytt debattinlägg om Tage Lindbom och traditionalismen. Det är ett missvisande hopkok värdigt en sensationslysten murvel i en kvällsblaska. Jag hade hoppats att alternativ till de gamla medierna skulle försöka hålla sig över den nivån.

Min första invändning mot herr Råbocks inlägg är därför av moralisk natur. Den gyllene regeln finns uttryckt i många olika religioner och filosofier. I Bibeln kan vi läsa: ”Allt som ni vill att andra ska göra mot er, det ska ni också göra mot dem.” I islam finns principen uttryckt i hadith 13: ”Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv.”

Om jag skulle anklaga herr Råbock för att vara en antisemitisk islamist så skulle han protestera och säga att han har lämnat sånt bakom sig. Men ändå är det just så han själv beter sig mot René Guénon, och genom honom kastar han också en missvisande slöja av konstigheter över Tage Lindbom och hans läromästare Frithiof Schuon. Herr Råbock har rätt i att en ung René Guénon undersökte olika nyandliga strömningar i sin tid. Men den intellektuella hedern kräver att vi också redovisar att han senare författade texter som fyller två böcker som ägnas åt att visa hur de strömningarna leder fel. Om någon är seriöst intresserad av att förstå René Guénons tankar så länkar jag till böckerna i engelsk översättning här: ”Theosophy – history of a pseudo-religion” och ”The spiritist fallacy”.  Begreppet kontrainitiation spelar en viktig roll i Guénons tänkande, så frågan är viktig för en korrekt förståelse av honom.

Såvitt jag har förstått har även herr Råbock prövat sig fram och kommit fram till att vissa läror eller miljöer inte ledde till något gott. Han är tex inte längre en antisionistisk islamist (jag tror han kallade sig så en period). René Guénon undersökte olika andliga strömningar, men i ett senare skede av sitt liv fann han sitt andliga hem i sufismens islam och levde resten av sitt liv som praktiserande muslim i Egypten.

Av något skäl är det väldigt viktigt för herr Råbock att försöka visa att Tage Lindboms läromästare inte var ”riktiga muslimer”. Det implicerar att även Tage Lindbom misstog sig. Han trodde sig vara muslim, men läste koranen och utförde tidebönen förgäves. Han var egentligen något annat, för det säger herr Råbock. Här påminner herr Råbock om de islamistiska takfiristerna som inte litar på Gud, utan istället sätter upp sig själva som både domare och bödlar. Herr Råbock använder inte fysiskt våld, som väl är. Men ad hominem är inte heller fint. På den här punkten skulle jag beskriva herr Råbock som en slags sekulär takfirist. Han är inte troende, men tycker sig vara i en position att avgöra vem som är en ”riktig muslim” och vem som inte är det. 




Jag tror att både många troende muslimer och kristna skulle hålla med om att det inte är vår sak att avgöra vem som är en riktig muslim eller vem som är sant kristen. Det är ytterst en sak mellan den troende och Gud, alltså en vertikal relation. I ett tidigare inlägg påpekade jag att herr Råbock inte verkar ha någon förståelse för den vertikala dimensionen. Här är ytterligare ett exempel på den saken. Om han inte förstår ”den vertikala dimensionen” så kan han heller inte förstå traditionalismen och inte heller islam eller någon annan religion eller lära av det slag som försvaras av traditionalisterna. Det blir som Platon utan idévärlden eller William Blake med ”the doors of perception” stängda eller Jesus utan Fader och himmelrike.

Herr Råbocks inlägg för mina tankar till ett citat som brukar tillskrivas Eleanor Roosevelt: ”Great minds discuss ideas. Average minds discuss events. Small minds discuss people.” Tyvärr rör sig herr Råbocks inlägg nästan helt på nivån av ”small minds.” Här har vi tänkare som inte framhäver sig själva, utan vill att vi ska fokusera på idéerna som de inte gör anspråk på att ha kommit på själva. Men ändå pratar vi om budbärarna, istället för att diskutera idéerna som de försöker påminna oss om.

Svaret på frågan hur Tage Lindbom kunde bli inspirerad av traditionalisterna eller islam får förstås inget seriöst svar av herr Råbocks missvisande och tendentiösa ad hominem. Men jag kan i alla fall säga en sak. De anslöt sig inte till ”islamisterna” eller ”fundamentalisterna” utan till det traditionella islam där sufismen (tasawwuf) har en central roll. Där respekteras Ibn Arabi, som nämns i inlägget. Här förklarar Shaykh Abdal Hakim Murad: ”Tasawwuf is at the heart of Islam”


Herr Råbocks artikel: "Tage Lindbom och hans mästare"

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden är ur led: iyah may, Bob Vylan och Kneecap

Den sista veckan har västliga medier varit upprörda över artister i Glastonbury som tydligt gav uttryck för sitt missnöje med Israels folkmord på palestinier. Man kunde se ett stort folkhav med till största delen ljushyade västerlänningar där många besökare bar den palestinska flaggan. Det har funnits många fejkrebeller som har lanserats av musikindustrin som inte alls utgjorde ett problem för den härskande klassen i väst. Men när BBC gjorde misstaget att censurera Kneecap och bytte till en annan kamera, där det visade sig att Bob Vylan var ännu radikalare och ledde deltagarna att skandera: ”Death, death to the IDF” i direktsändning så fick BBC problem. Den härskande klassen har ju jobbat för att manipulera fram ett stöd för folkmordet, och nu livesände BBC en sådan sång. Det är skillnaden mellan en fejkrebell och en riktig rebell: en riktig rebell är en fara för den härskande klassens planer. Jag tror Caitlin Johnstone har rätt i att vi såg födelsen av en autentisk motkultur, det vill...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mörka själar - om hemligheten med vuxna som spelar dataspel

Dataspel, datorspel, tevespel, eller videospel? Jag kallar dem dataspel, därför att de i grunden är en lek med information som processas genom en maskin och representeras grafiskt på en skärm. Sånt är väl bara för barn? Jag minns ett seminarium på ett jobb som leddes av vad jag vill kalla en liberal boomerfeminist. Jag är gen X, så jag uppfattade henne som tillhörande en äldre generation än mig. Hon sa med viss nedlåtenhet i rösten något i stil med att: ”Ja, det är som med män som aldrig vill bli vuxna, utan bara fortsätter med sina dataspel.” Jag har stött på en liknande attityd nyligen och det fick mig att vilja skriva några ord om saken. Jag ser mig inte som en gamer, det finns saker som är viktigare i mitt liv, men spel har funnits med som en slags eskapistisk hobby sedan barnsben, så jag tror jag kan avslöja vad det handlar om, åtminstone för en del av oss. Eskapism, har jag redan nämnt. Men eskapism från vad, till vad och varför? Man kan fråga sig om det verkligen är mognare att ...
Skicka en kommentar
Läs mer

iyah may: Good Citizen

När jag hörde iyah mays sång "Karmageddon" för första gången för ca 1 år sedan blev jag både förvånad och glad. En vacker ung kvinna med vacker röst gav uttryck för sin syn på världen vi lever i, och hon såg den med samma blick som mig. Det förväntade jag mig inte. Sedan såg jag hur hundratusentals människor samlades kring henne och jag insåg att jag inte alls är så isolerad i min syn på saker och ting som det kan kännas som i vardagens lunk. Det är inte jag ensam mot hela världens mörker. Hon gjorde mig på bra humör och sedan dess har jag följt hennes utveckling. Hon har kommit med flera sånger som är värda att lyssna på, men den senaste är nog den starkaste hittills. Den heter "Good Citizen". På sociala medier berättade hon att veckorna innan sången släpptes var intressanta. Hon fick ett meddelande: ”Something landed in my inbox that made me pause, rage and start writing ‘Good Citizen’. It was clinical, cold, and extremely revealing about how fragile “freedom” is ...
Skicka en kommentar
Läs mer