Iyah May: Karmageddon

Varför skulle en medelålders filosofilärare gilla en ung popsångare? Frågan är kanske skrattretande: uppenbarligen för att hon är vacker! Men det finns många vackra unga popsångare som har passerat genom det ständiga informationsflödet som vi konstant utsätts för utan att de har väckt mitt intresse. Så, vad är det med just den här vackra unga popsångaren som har fångat mig? Är det att hon även är läkare? Det är nog en ovanlig kombination, men innan jag lyssnade på henne hörde jag att hennes manager hade försökt få henne att censurera sin sång, men hon hade vägrat. De gick skilda vägar och hon hade istället publicerat den i egen regi med sin producent. Det väckte mitt intresse. Vad ville managern som representerar musikindustrin att vi inte skulle höra?  När jag sedan verkligen lyssnade på hennes ord, blev jag berörd och fångad. Hon sa ju, i form av en vacker sång, nästan allt jag redan gick och bar på. 

För det första skulle jag kalla "Karmageddon"  för en mycket träffande protestsång, men den träffar så många olika saker så att den, i varje fall för mig, blir en protest mot hela tidsandan och systemet som vi lever i. Jag har länge känt ett missnöje och främlingskap inför att allt bara ska handla om pengar och att vi leds av människor vars enda värden är rikedom och makt.

Det känns som att den ena galenskapen har följt den andra under ett antal år nu. Ett tag talades det om "det nya normala" och hittills verkar det bestå av en intensiv kavalkad av virus och krig uppbackade av lögner och propaganda.  Iyah May såg allt detta, funderade, och gjorde det till en stark sång. Det blir till en hymn över samtiden som är ett mästerverk i hur man är moralisk utan att moralisera, enligt min åsikt. Hon nöjer sig med att nämna olika störande saker, tex: "Balenciaga, how's the kids?" Jag förstod inte omedelbart vad hon syftade på, men en snabb sökning visade att det var en av de obehagliga sakerna i samtiden.

Jag tillhör dem som var olydig under covid. Många av oss som inte tog några sprutor och inte blev särskilt skrämda heller, upplevde det som att människor hade drabbats av en masspsykos. Vi ägnade oss åt djupgående studier. Vi läste forskningsrapporter och kontrollerade statistik. Så vad man än tycker om det, var våra åsikter, tvärtemot vad som påstods i de stora medierna,  ofta välgrundade. Iyah Mays sång har med ord som är tilltalande även ur det perspektivet. Vi är nämligen mycket skeptiska mot Big Pharma.

Det sista året har det framträtt ett nytt fenomen, som jag aldrig hade trott att jag skulle behöva uppleva. Nämligen att mitt land är medskyldigt till folkmord. Iyah May har modet att kalla saken vid sitt rätta namn: "More than war, it's genocide" och:

"Diss tracks about beatin' up your queen

While women dyin' doesn't cause a scene

While we're fed all these distractions

Kids are killed from Israel's actions"

För mig har det varit djupt störande och plågsamt att följa den ständiga strömmen av information och bilder som har visat olika  hemska illdåd som utförs i Gaza. Är det vad "väst" eller Sverige står för nu? De första veckorna efter 7:e oktober var saken kanske inte klar, man kunde tycka det ena eller det andra, men det dröjde inte länge innan jag började uppleva att "kriget" helt saknade proportioner och att det var oacceptabelt många oskyldiga, framför allt barn, som dog eller  skadades.  Nu, efter mer än ett år, finns det inget att diskutera längre för min del. Saken är klar. Jag  tar helt och hållet, helt utan intresse för ursäkter och bortförklaringar avstånd från detta depraverade illdåd.  

Professor John Mearsheimer sade nyligen följande ord i en intervju: 

"I think once you get outside of the West, almost everybody thinks that the United States and the Europeans are morally bankrupt. I mean, we are supporting—and I'm choosing my words carefully here—we are supporting a genocide in Gaza."

Om man lägger till olika generationer till Mearsheimers observation, så tror jag att det mest är de äldre generationerna i väst som stödjer eller ursäktar folkmordet. Men Iyah May tillhör generation Z/yngre millennial och jag tror att många i den yngre generationen är lika förfasade över illdådet som de borde vara. Det är vad jag ser på olika platser på nätet.

Många har kritiska åsikter om generation Z/yngre millennials, men jag håller inte med. Det är de äldre generationerna som är så moraliskt bankrutta att de accepterar att ett folkmord utförs i deras namn. 

Men, om världen inte har förlorat förståndet för all framtid, så är en av kostnaderna för att försvara folkmord att du förlorar din moraliska trovärdighet. Det betyder att den yngre generationen måste hitta sin egen väg framåt. De kan inte okritiskt följa generationer som har låtit det kulturella förfallet nå såna nivåer att man inte ens klarar av att distansera sig från såna illdåd. Iyah May är ett ljus i det mörkret. 

Iyah May är vacker, men cyniker förstår inte den inre skönhet som lyser fram när någon är modig och sann mot sig själv. Att hon vågar utmana makten ger henne även en aura av heroism. I det tilltagande mörkret är hon som en skinande sköldmö som har stigit ned från en högre sfär för att hjälpa oss i kampen för det rätta och sanna. Hon har mitt fulla stöd. Det är starkt av henne att kunna urskilja lögnerna och ändå förbli optimistisk. Så sett är hon även en läkare för själen.

Som låtskrivare och sångare är hon en kulturell ledare som just nu bara blir mer och mer inflytelserik för varje dag som går. Det ger hopp för framtiden.