Konträr

Är det verkligen en bra idé att låta miljardärer forma framtiden? Genom hela sitt sätt att vara visar de att de inte känner till några andra värden än pengar och makt. En positiv sak med corona är, med dr. Reiner Fuellmichs ord att: ”We are beginning to realize that the system we are living in is totally corrupt and we are going to have to restart, not this system, but a whole new one.” Alltfler ställer obekväma frågor: har inte reaktionen på faran varit helt ur proportion med det faktiska hotet? Hur kunde det ske på global nivå? Har vi låtit barn ta den värsta smällen? Varför lyssnar vi inte på framstående forskare som Didier Raoult i Frankrike och Peter A. McCullogh i USA som säger att det finns fungerande tidiga behandlingar? Och varför utsätts de för trakasserier? Har vi låtit sjuka människor dö som hade kunnat räddas med de behandlingarna? Vaccinens effektivitet verkar avta snabbt och hur är det egentligen med deras bieffekter? Corona är förhoppningsvis en väckarklocka för folk

Herr Råbock har skrivit ett nytt debattinlägg om Tage Lindbom och traditionalismen. Det är ett missvisande hopkok värdigt en sensationslysten murvel i en kvällsblaska. Jag hade hoppats att alternativ till de gamla medierna skulle försöka hålla sig över den nivån. Min första invändning mot herr Råbocks inlägg är därför av moralisk natur. Den gyllene regeln finns uttryckt i många olika religioner och filosofier.   I Bibeln kan vi läsa: ”Allt som ni vill att andra ska göra mot er, det ska ni också göra mot dem.” I islam finns principen uttryckt i hadith 13 : ”Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv.” Om jag skulle anklaga herr Råbock för att vara en antisemitisk islamist så skulle han protestera och säga att han har lämnat sånt bakom sig. Men ändå är det just så han själv beter sig mot René Guénon, och genom honom kastar han också en missvisande slöja av konstigheter över Tage Lindbom och hans läromästare Frithiof Schu

Hur ska man förklara den glömda dimensionen? Vad är högt, vad är lågt? Vad är meningsfullt och vad är meningslöst? Till att börja med är min utgångspunkt, tvärtemot vad tidsandan lär oss, att våra förfäder var bättre än oss. De var mer fokuserade och insiktsfullare än oss.Vi tenderar att vara rastlösare, mer narcissistiskt självupptagna, mer distraherade och rotlöst vilse i existensens irrgångar. Vi behöver kort sagt vägledning. E.F. Schumacher insåg detta och skrev en bok, ”A guide for the perplexed”, som på svenska heter ”Vägledning för vilseförda” . Men innan Schumacher och våra förfäder får guida oss så vill jag hänvisa till en dubbelbottnad bild: ankharen. Det är så att säga två bilder i en. Om man fokuserar på ankan så ser man inte haren, och tvärtom. Den som bara kan se den ena bilden är aspektblind. Jag tror att tidsandan har gjort att vi har drabbats av en slags aspektblindhet. Vi har blivit så fångade av sånt som kan mätas, vägas och räknas, alltså kvantiteter, att vi har bli