Fortsätt till huvudinnehåll

Kvantgåtan del 1, en introduktion

Går det att förena mänsklighetens äldsta visdom och den mest avancerade moderna kunskapen? För att få ett ordentligt svar på frågan behöver vi en tänkare som har både djupa insikter i traditionell metafysik och modern vetenskap. Det finns nog ingen som är mer kvalificerad att vägleda oss än Wolfgang Smith.



På universitetet studerade han filosofi, fysik och matematik och doktorerade i matematik vid Columbia University. Han jobbade som fysiker för Bell Aircraft Corporation där han forskade om aerodynamik. Han var professor i matematik vid MIT, UCLA och Oregon State University där han forskade om differentialgeometri. Han lämnade det akademiska livet 1992 och har sedan dess levt i avskildhet och utvecklat sina idéer i en rad böcker och artiklar. Han håller kvantfysiken högt, men är kritisk mot tolkningarna som har gjorts av den. För att förstå honom måste man först och främst skilja mellan vetenskapliga fakta och scientistiska hypoteser. Det är inte fakta som han ifrågasätter, utan den filosofiska tolkningen av dem.

Alla mänskliga samhällen har en stor berättelse om världen som man samlas kring. Grekerna hade sin mytologi med gudar som Zeus, Apollon och Atena och hjältar som Herkules. Under medeltiden handlade den stora berättelsen till stor del om relationen mellan människa och Gud. Men sedan kom den vetenskapliga revolutionen som ifrågasatte många antaganden som hade varit grundläggande för den medeltida världsbilden. En ny tid, med en ny stor berättelse, tog sin början. Den här gången med den nya vetenskapen i en central roll.

Enligt Wolfgang Smith befinner vi oss nu i slutet av ett 400 år långt projekt som har handlat om att reducera världen till kvantiteter. Men kan allting verkligen reduceras till några slags fundamentala partiklar? 1925 drog en ung fysiker vid namn Werner Von Heisenberg slutsatsen att han måste släppa alla sina grundläggande antaganden för att de inte stämde med resultaten av experimenten som utfördes (1). Istället för att försöka få data att passa in i en etablerad mall, bestämde han sig för att följa data och låta dem föra honom till en lämplig slutsats. Wolfgang Smith menar att vår förståelse av världen förändrades djupt vid den här tidpunkten. Förändringen kan ses i analogi med när Galilei, Kopernikus och Newton lade fram sina observationer och teorier som ledde till en stor förändring av vår förståelse av världen.

Vi befinner oss nu mitt i ett skifte av samma magnitud som den vetenskapliga revolutionen som inleddes för ca 400 år sedan. De kommande årtiondena kan vi därför förvänta oss stora förändringar av vår förståelse av världen och vad vi berättar om den. Projektet att reducera världen till kvantiteter har nått sin slutpunkt. Den stora berättelsen som har haft en central roll för det moderna väst i 400 år håller inte längre ihop. 

Precis som för 400 år sedan kan vi nog förvänta oss att dogmatiskt sinnade människor har svårt att tänka om. Fast den här gången försvarar de vad man kan kalla för scientistisk ortodoxi. De anser själva att de talar för vetenskapen. Men gör de verkligen det?




1) The Development of Quantum Mechanics (1925 – 1927) - Heisenberg-Gesellschaft

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

iyah may: Karmageddon II

Vi är på väg in i nya tider, och jag känner inte till någon annan som har fångat det i ord på ett mer rörande och samtidigt kraftfullt sätt än iyah may. Hennes pop-version av Karmageddon gjorde ett starkt intryck på mig, men nu har hon kommit med en ackustisk version som, åtminstone för mig, är ännu starkare. En fördel med pop-versionen var att den hade en intressant kontrast mellan musiken och orden, där musiken fick mig att tro att hon skulle börja sjunga om sina känslor och med den förväntan blev orden nästan en chock. Den ackustiska versionen har fördelen att hennes vackra röst kommer mer till sin rätt och det känns som att budskapet går fram tydligare. Jag skulle inte bli förvånad om den ackustiska versionen kommer nå ännu fler människor än pop-versionen (som ligger på 3,2 miljoner visningar på youtube efter 2 månader). Jag tänker på ”Rich men north of Richmond” av Oliver Anthony som efter 2 år ligger på nära 200 miljoner visningar på youtube. Den var också fri från musikindustrin...

Iyah May: Karmageddon

Varför skulle en medelålders filosofilärare gilla en ung popsångare? Frågan är kanske skrattretande: uppenbarligen för att hon är vacker! Men det finns många vackra unga popsångare som har passerat genom det ständiga informationsflödet som vi konstant utsätts för utan att de har väckt mitt intresse. Så, vad är det med just den här vackra unga popsångaren som har fångat mig? Är det att hon även är läkare? Det är nog en ovanlig kombination, men innan jag lyssnade på henne hörde jag att hennes manager hade försökt få henne att censurera sin sång, men hon hade vägrat. De gick skilda vägar och hon hade istället publicerat den i egen regi med sin producent. Det väckte mitt intresse. Vad ville managern som representerar musikindustrin att vi inte skulle höra?  När jag sedan verkligen lyssnade på hennes ord, blev jag berörd och fångad. Hon sa ju, i form av en vacker sång, nästan allt jag redan gick och bar på.  För det första skulle jag kalla "Karmageddon"  för en mycket träffand...

Den gudomliga komedin

Jag har ett behov av att uttrycka mina tankar. Om någon läser det, så är det bra. Om ingen läser det, så accepterar jag det också. Om en person finner något värdefullt i orden, så är jag nöjd. I vardagen talar vi nästan aldrig om djupare eller allvarliga saker. Och om något sådant kommer upp så upprepar de flesta bara vad de har hört på teve. Det stör mig, så jag har en blogg som en ventil för att kunna uttrycka mina egentliga tankar, åsikter och frågor. Namnet på bloggen som jag har haft längst och som har flyttat några gånger, har varit ”Gudomlig komedi”. Tidvis har den haft ganska många läsare, En del saker har ändrats med tiden, eftersom jag har lärt mig nya saker och fått nya insikter. Det är bara pappskallar som aldrig byter åsikter. Sedan finns vindflöjlar som byter åsikter beroende på hur vindarna blåser. Jag vill inte vara som varken den ena eller den andra. En sak som inte har förändrats med tiden är vad den gudomliga komedin symboliserar. Det är en hänvisning till Dante ...