Fortsätt till huvudinnehåll

Kvantgåtan del 1, en introduktion

Går det att förena mänsklighetens äldsta visdom och den mest avancerade moderna kunskapen? För att få ett ordentligt svar på frågan behöver vi en tänkare som har både djupa insikter i traditionell metafysik och modern vetenskap. Det finns nog ingen som är mer kvalificerad att vägleda oss än Wolfgang Smith.



På universitetet studerade han filosofi, fysik och matematik och doktorerade i matematik vid Columbia University. Han jobbade som fysiker för Bell Aircraft Corporation där han forskade om aerodynamik. Han var professor i matematik vid MIT, UCLA och Oregon State University där han forskade om differentialgeometri. Han lämnade det akademiska livet 1992 och har sedan dess levt i avskildhet och utvecklat sina idéer i en rad böcker och artiklar. Han håller kvantfysiken högt, men är kritisk mot tolkningarna som har gjorts av den. För att förstå honom måste man först och främst skilja mellan vetenskapliga fakta och scientistiska hypoteser. Det är inte fakta som han ifrågasätter, utan den filosofiska tolkningen av dem.

Alla mänskliga samhällen har en stor berättelse om världen som man samlas kring. Grekerna hade sin mytologi med gudar som Zeus, Apollon och Atena och hjältar som Herkules. Under medeltiden handlade den stora berättelsen till stor del om relationen mellan människa och Gud. Men sedan kom den vetenskapliga revolutionen som ifrågasatte många antaganden som hade varit grundläggande för den medeltida världsbilden. En ny tid, med en ny stor berättelse, tog sin början. Den här gången med den nya vetenskapen i en central roll.

Enligt Wolfgang Smith befinner vi oss nu i slutet av ett 400 år långt projekt som har handlat om att reducera världen till kvantiteter. Men kan allting verkligen reduceras till några slags fundamentala partiklar? 1925 drog en ung fysiker vid namn Werner Von Heisenberg slutsatsen att han måste släppa alla sina grundläggande antaganden för att de inte stämde med resultaten av experimenten som utfördes (1). Istället för att försöka få data att passa in i en etablerad mall, bestämde han sig för att följa data och låta dem föra honom till en lämplig slutsats. Wolfgang Smith menar att vår förståelse av världen förändrades djupt vid den här tidpunkten. Förändringen kan ses i analogi med när Galilei, Kopernikus och Newton lade fram sina observationer och teorier som ledde till en stor förändring av vår förståelse av världen.

Vi befinner oss nu mitt i ett skifte av samma magnitud som den vetenskapliga revolutionen som inleddes för ca 400 år sedan. De kommande årtiondena kan vi därför förvänta oss stora förändringar av vår förståelse av världen och vad vi berättar om den. Projektet att reducera världen till kvantiteter har nått sin slutpunkt. Den stora berättelsen som har haft en central roll för det moderna väst i 400 år håller inte längre ihop. 

Precis som för 400 år sedan kan vi nog förvänta oss att dogmatiskt sinnade människor har svårt att tänka om. Fast den här gången försvarar de vad man kan kalla för scientistisk ortodoxi. De anser själva att de talar för vetenskapen. Men gör de verkligen det?




1) The Development of Quantum Mechanics (1925 – 1927) - Heisenberg-Gesellschaft

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden är ur led: iyah may, Bob Vylan och Kneecap

Den sista veckan har västliga medier varit upprörda över artister i Glastonbury som tydligt gav uttryck för sitt missnöje med Israels folkmord på palestinier. Man kunde se ett stort folkhav med till största delen ljushyade västerlänningar där många besökare bar den palestinska flaggan. Det har funnits många fejkrebeller som har lanserats av musikindustrin som inte alls utgjorde ett problem för den härskande klassen i väst. Men när BBC gjorde misstaget att censurera Kneecap och bytte till en annan kamera, där det visade sig att Bob Vylan var ännu radikalare och ledde deltagarna att skandera: ”Death, death to the IDF” i direktsändning så fick BBC problem. Den härskande klassen har ju jobbat för att manipulera fram ett stöd för folkmordet, och nu livesände BBC en sådan sång. Det är skillnaden mellan en fejkrebell och en riktig rebell: en riktig rebell är en fara för den härskande klassens planer. Jag tror Caitlin Johnstone har rätt i att vi såg födelsen av en autentisk motkultur, det vill...

Hedendomens återkomst II : identitet

Hur förhåller man sig till att vara medborgare i ett andligen utarmat samhälle som befinner sig i förfall? Distansera sig, verkar som en bra idé. Den första grundläggande frågan i livet tror jag är: Vem är jag? Vad har jag för identitet? Det moderna samhället vill göra oss till konsumenter som identifierar sig med olika varumärken. Det har jag alltid värjt mig emot. Det känns mycket andefattigt och jag ogillar starkt att bli manipulerad. Det har alltid stört mig när någon säger ”vi konsumenter måste….”. Det placerar mig i en ordning där det finns aktiva producenter och massorna, som är passiva konsumenter. Så, jag är inte min bil, mobil, mina kläder, min dator, mitt hus eller mitt bankkonto. Det moderna samhället manipulerar oss med falska dikotomier. Om man använder följande ord utan att fördjupa deras innebörd, så hamnar man lätt i såna falska manipulativa dikotomier. Två sidor skapas som bråkar med varandra, enligt mönstret ”söndra och härska”. Några exempel: jag är skeptisk mot de ...

Hedendomens återkomst I

Jag lyssnade på den norska författaren Björn Andreas Bull-Hansen som talade om att hedendomen kommer tillbaks bland unga européer. Det gladde honom och han sa att vi aldrig försvann. Han identifierar alltså sig själv som hedning och påstår att vi alltid har funnits kvar. Jag vill bekräfta att det stämmer, utifrån min personliga erfarenhet. Tradition är ju det som traderas, från generation till generation. Min salig far hade två sidor. En sida försökte anpassa sig till det moderna samhället. Han var ingenjör och drev sin ingenjörsmässighet väldigt långt. Han gjorde klassresan, vilket kanske förstärkte hans försök att passa in. Det var en sida av honom som jag var tvungen att göra upp med. Han förde över en alldeles för smal nyttomoral och rationalitet till mig. Den kändes som en mental tvångströja som inte alls passade mig. När han var ung hade kristendomen fortfarande ett grepp om samhället. I skolan hade de kristendomsundervisning och morgonbön. Han fortsatte följa den kristna läran v...