Fortsätt till huvudinnehåll

Ragnarök

Samtiden har inspirerat mig att gå tillbaka till 900-talet och läsa orden som nedtecknades i "Völvans spådom" eller Vǫluspá.

Häromdagen tittade jag på en video där missiler föll som glödande klot från himlen över Israel och rök steg upp mot skyn från träffarna. Det skedde i respons till Israels angrepp mot Iran. I Völvans spådom läste jag följande ord: ”Från himlen störtar strålande stjärnor, röken bolmar från väldiga bål…” 
-"Är detta ragnarök?", tänkte jag. Jag vet inte. Men här ska jag skriva lite om vad ragnarök är, enligt Völvans spådom.

Völvans spådom berättar om när världen var ung, men jag ska fokusera på Ragnarök här, det vill säga slutet. Ragnarök är en tid av stor förändring där till och med gudar dör. Fast det är inte bara en undergång för det gamla, det är också en stor pånyttfödelse som beskrivs.

Völvans spådom nedtecknades i en annan tid, i en annan typ av samhälle med en annan mentalitet. Det moderna samhället domineras av ett projekt att bygga ett alltmer komplicerat tekniskt system. Det sker i namn av framsteget. Framstegstanken är grundad på en idé om tiden som linjär. Det betyder att den kan visualiseras som en linje som är riktad snett uppåt, där saker blir bättre och bättre med tiden.

I Völvans Spådom är tiden istället cyklisk, på samma sätt som årstiderna är cykliska, eftersom årstiderna ständigt växlar, men också återkommer varje år. Livet följer också en cykel av födelse, liv och död som ständigt upprepas med nya generationer. I Völvans spådom kan vi läsa om hur en stor cykel kommer till sitt slut, och hur de kosmiska födslosmärtorna leder till att en ny cykel föds.

Idén om tiden som linjär kan spåras till kristendomens lära, där världen skapas, finns en tid och sedan går under. Där finns en början och ett slut. I Völvans spådom tar världen inte slut, den pånyttföds, fast under stora smärtor. Både Tor och Oden faller i striderna mot de mörka krafterna, där Fenrisulven spelar en viktig roll. Men de kämpar tappert in i det sista.




 En av Fenrisulvens ungar slukar solen. Solen svartnar och vädret blir vanställt. Balder blåser i Gjallarhornet och ljudet hörs i alla nio världarna. Så här talar völvan:

”Solen blir svart
jorden sjunker i sjö
från himlen störtar
strålande stjärnor,
röken bolmar från väldiga bål,
högt stiger elden mot himlavalvet.”


”Broder blir nu sin broders bane,
systrars barn i blodskam avlar;
hårt är i världen, mycket hordom,
yxtid, knivtid, sköldar som klyvs,
vindtid, vargtid, förr´n världen stupar,
ingen skonar den andres liv.”

Men efter att himlen har rämnat, människor fallit och flera gudar har stupat pånyttföds världen i en ny guldålder.

Heilung har gjort en sång om ragnarök, fast det är inte en sång i vanlig mening. De försöker snarare ge en musikalisk upplevelse av ragnarök än att sjunga en sång om det. Ragnarök enligt Heilung:





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden är ur led: iyah may, Bob Vylan och Kneecap

Den sista veckan har västliga medier varit upprörda över artister i Glastonbury som tydligt gav uttryck för sitt missnöje med Israels folkmord på palestinier. Man kunde se ett stort folkhav med till största delen ljushyade västerlänningar där många besökare bar den palestinska flaggan. Det har funnits många fejkrebeller som har lanserats av musikindustrin som inte alls utgjorde ett problem för den härskande klassen i väst. Men när BBC gjorde misstaget att censurera Kneecap och bytte till en annan kamera, där det visade sig att Bob Vylan var ännu radikalare och ledde deltagarna att skandera: ”Death, death to the IDF” i direktsändning så fick BBC problem. Den härskande klassen har ju jobbat för att manipulera fram ett stöd för folkmordet, och nu livesände BBC en sådan sång. Det är skillnaden mellan en fejkrebell och en riktig rebell: en riktig rebell är en fara för den härskande klassens planer. Jag tror Caitlin Johnstone har rätt i att vi såg födelsen av en autentisk motkultur, det vill...

Mörka själar - om hemligheten med vuxna som spelar dataspel

Dataspel, datorspel, tevespel, eller videospel? Jag kallar dem dataspel, därför att de i grunden är en lek med information som processas genom en maskin och representeras grafiskt på en skärm. Sånt är väl bara för barn? Jag minns ett seminarium på ett jobb som leddes av vad jag vill kalla en liberal boomerfeminist. Jag är gen X, så jag uppfattade henne som tillhörande en äldre generation än mig. Hon sa med viss nedlåtenhet i rösten något i stil med att: ”Ja, det är som med män som aldrig vill bli vuxna, utan bara fortsätter med sina dataspel.” Jag har stött på en liknande attityd nyligen och det fick mig att vilja skriva några ord om saken. Jag ser mig inte som en gamer, det finns saker som är viktigare i mitt liv, men spel har funnits med som en slags eskapistisk hobby sedan barnsben, så jag tror jag kan avslöja vad det handlar om, åtminstone för en del av oss. Eskapism, har jag redan nämnt. Men eskapism från vad, till vad och varför? Man kan fråga sig om det verkligen är mognare att ...

iyah may: Good Citizen

När jag hörde iyah mays sång "Karmageddon" för första gången för ca 1 år sedan blev jag både förvånad och glad. En vacker ung kvinna med vacker röst gav uttryck för sin syn på världen vi lever i, och hon såg den med samma blick som mig. Det förväntade jag mig inte. Sedan såg jag hur hundratusentals människor samlades kring henne och jag insåg att jag inte alls är så isolerad i min syn på saker och ting som det kan kännas som i vardagens lunk. Det är inte jag ensam mot hela världens mörker. Hon gjorde mig på bra humör och sedan dess har jag följt hennes utveckling. Hon har kommit med flera sånger som är värda att lyssna på, men den senaste är nog den starkaste hittills. Den heter "Good Citizen". På sociala medier berättade hon att veckorna innan sången släpptes var intressanta. Hon fick ett meddelande: ”Something landed in my inbox that made me pause, rage and start writing ‘Good Citizen’. It was clinical, cold, and extremely revealing about how fragile “freedom” is ...