Fortsätt till huvudinnehåll

Cyberpunkbarden Ren

Nya artister, som har något att säga, är något jag gillar att gräva i. För ett tag sedan hörde jag talas om Ren. Men han kallades för en rappare. Jag har inget emot rap, men det brukar inte vara min stil så jag sorterade först bort honom. Men han dök upp i mitt flöde fler gånger och jag leddes så småningom till en sång som heter ”Hi Ren”.

Sången gjorde mig djupt imponerad och jag insåg att det kan vara ett stort misstag att låta sig styras för mycket av stilkategorier.  Det är för övrigt en sak som är utmärkande för Ren. Det är väldigt svårt att placera honom i en genre, för han rör sig själv ledigt mellan olika stilar. Folk-rap kanske kan fungera, men jag föredrar att kalla honom en cyberpunkbard. ”Bard” står för inslaget av folk och berättande, och det känns rätt att använda ordet på en walesare. Cyberpunkdelen återkommer jag till.




”Hi Ren” var sången som fångade mig först. Ren har själv lidit av autoimmunitet. psykos och boreliainfektion (lyme disease). Den erfarenheten är bakgrunden till sången. Den handlar om mental hälsa, men i mina ögon går den bortom sjukdomar och störningar och hamnar i en slags allmänmänsklig taoistisk betraktelse över yin och yang. Men den är väldigt mångbottnad och kan säkerligen förstås på många olika sätt.

Jag har sett flera reaktionsvideor. En klassisk musiker var imponerad av hans röst och hantering av gitarren, gråtande terapeuter tackade honom för att han så naket vågade visa lidandet som många människor genomgår, en sångpedagog var imponerad av hans röstresurser. Min spontana tanke att Ren är ett geni bekräftades av andras perspektiv. Han  lyckas förena musik, poesi, sång och skådespel i en enhet som spränger alla försök att låsa honom i en kategori i luften. Han är en unik begåvning. Och han är fortfarande ung, så vem vet vad han kan utvecklas till?

Till att börja med lyfter jag fram barden Ren genom sången "Hi Ren". Den är helt fantastisk:

 


 

 

Men nu återstår frågan: varför ”cyberpunk” i ”cyberpunkbard”? Nästa sång låter väldigt annorlunda jämfört med ”Hi Ren”.  "Hi Ren" är vild. Nästa sång är också vild, men på ett mer ungdomligt sätt. Men även här vill jag framhäva att det samtidigt är en stark social kommentar.

Han säger att vi lever i en märklig tid dominerad av de rika, men det handlar inte om en strid mellan vänster och höger, utan mellan de giriga och de medskyldiga. "Är ni medskyldiga?", frågar han. Publiken svarar ”Nej!”. Sedan fortsätter han och demonstrerar hur lätt det är att få dem att splittras i två sidor, rött och blått, och att de faktiskt blir medskyldiga till våld. Och en del tjänar pengar på våldet, medan andra förlorar. Som lärare vill jag lägga till mitt perspektiv, nämligen att Ren även är en stor pedagog.




 

 

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

iyah may: Karmageddon II

Vi är på väg in i nya tider, och jag känner inte till någon annan som har fångat det i ord på ett mer rörande och samtidigt kraftfullt sätt än iyah may. Hennes pop-version av Karmageddon gjorde ett starkt intryck på mig, men nu har hon kommit med en ackustisk version som, åtminstone för mig, är ännu starkare. En fördel med pop-versionen var att den hade en intressant kontrast mellan musiken och orden, där musiken fick mig att tro att hon skulle börja sjunga om sina känslor och med den förväntan blev orden nästan en chock. Den ackustiska versionen har fördelen att hennes vackra röst kommer mer till sin rätt och det känns som att budskapet går fram tydligare. Jag skulle inte bli förvånad om den ackustiska versionen kommer nå ännu fler människor än pop-versionen (som ligger på 3,2 miljoner visningar på youtube efter 2 månader). Jag tänker på ”Rich men north of Richmond” av Oliver Anthony som efter 2 år ligger på nära 200 miljoner visningar på youtube. Den var också fri från musikindustrin...
Skicka en kommentar
Läs mer

Iyah May: Karmageddon

Varför skulle en medelålders filosofilärare gilla en ung popsångare? Frågan är kanske skrattretande: uppenbarligen för att hon är vacker! Men det finns många vackra unga popsångare som har passerat genom det ständiga informationsflödet som vi konstant utsätts för utan att de har väckt mitt intresse. Så, vad är det med just den här vackra unga popsångaren som har fångat mig? Är det att hon även är läkare? Det är nog en ovanlig kombination, men innan jag lyssnade på henne hörde jag att hennes manager hade försökt få henne att censurera sin sång, men hon hade vägrat. De gick skilda vägar och hon hade istället publicerat den i egen regi med sin producent. Det väckte mitt intresse. Vad ville managern som representerar musikindustrin att vi inte skulle höra?  När jag sedan verkligen lyssnade på hennes ord, blev jag berörd och fångad. Hon sa ju, i form av en vacker sång, nästan allt jag redan gick och bar på.  För det första skulle jag kalla "Karmageddon"  för en mycket träffand...
Skicka en kommentar
Läs mer

Den gudomliga komedin

Jag har ett behov av att uttrycka mina tankar. Om någon läser det, så är det bra. Om ingen läser det, så accepterar jag det också. Om en person finner något värdefullt i orden, så är jag nöjd. I vardagen talar vi nästan aldrig om djupare eller allvarliga saker. Och om något sådant kommer upp så upprepar de flesta bara vad de har hört på teve. Det stör mig, så jag har en blogg som en ventil för att kunna uttrycka mina egentliga tankar, åsikter och frågor. Namnet på bloggen som jag har haft längst och som har flyttat några gånger, har varit ”Gudomlig komedi”. Tidvis har den haft ganska många läsare, En del saker har ändrats med tiden, eftersom jag har lärt mig nya saker och fått nya insikter. Det är bara pappskallar som aldrig byter åsikter. Sedan finns vindflöjlar som byter åsikter beroende på hur vindarna blåser. Jag vill inte vara som varken den ena eller den andra. En sak som inte har förändrats med tiden är vad den gudomliga komedin symboliserar. Det är en hänvisning till Dante ...
Skicka en kommentar
Läs mer