”The End of Quantum Reality” är en dokumentär som handlar om Wolfgang Smith och hans tänkande. Det är en unik herre vi har att göra med. Han är professor i matematik med både avancerade kunskaper i modern kvantfysik och djupa insikter i traditionell metafysik. Om någon kan förena det bästa av två världar, så är det han.
Dokumentären handlar om idéer, men det är även en berättelse om kärlek. Hans fru Thea spelar en viktig roll. I sina yngre dar sökte sig Wolfgang Smith till Tibet där han klättrade i bergen och lyssnade på gurus. Men det var hans frus inflytande som fick honom att så småningom återvända till katolicismen. Hans idéer begränsas dock inte av religiösa skiljelinjer. Den muslimska filosofen Seyyed Hossein Nasr som är med i dokumentären säger: ”I hold him in very high esteem.” och förklarar varför.
Fysikern och författaren Nick Herbert skrev: ”One of the best kept secrets of science is that physicists have lost their grip on reality.” De behärskar förstås matematiken och en vetenskapsman kan vara pragmatisk och anse att det räcker med att teorierna är användbara. Men det som intresserar oss här är frågan om vad teorierna egentligen betyder. Vad säger de om verkligheten? Kan allt reduceras till kvantpartiklar? Är det verklighetens yttersta natur?
Det är ontologin, inte fysiken, som är förvirrad och som har förlorat sitt grepp om verkligheten, enligt Wolfgang Smith. Han håller kvantfysiken mycket högt. Det är de ontologiska tolkningarna av den som han vänder sig mot. Ett exempel på en absurd ontologi är teorin om multiversum. Där splittras universum i så många kopior av sig självt som det finns möjliga resultat av en mätning. Ett ändlöst antal världar som vi inte kan förnimma används alltså för att förklara den enda värld som vi faktiskt kan observera.
En modern vetenskapsman behöver inte ens ha hört talas om filosofen René Descartes. Men Wolfgang Smith menar att de, medvetet eller omedvetet, har absorberat hans ontologi. Den splittrar verkligheten i två delar: en subjektiv, ”jag tänker”, kallad tänkande substans och en objektiv som kan vägas, mätas och räknas, av Descartes kallad utsträckt substans. De senaste 400 åren, efter Descartes, har karaktäriserats av projektet att reducera världen till materia. Materia kan vi väga, mäta och räkna så man kan också säga att det handlar om att reducera allt till kvantiteter. Därför kallade den franska metafysikern René Guénon perioden för ”kvantitetens herravälde.”
Under ”kvantitetens herravälde” må vi ha uppnått mycken materiell rikedom, men samtidigt har vi hamnat i ett kvävande tomrum själsligen och civilisationen ser alltmer krisartad ut. Därför tycker jag att det är synnerligen intressant och hoppingivande att en herre som Wolfgang Smith nu föreslår att ”kvantitetens herravälde” närmar sig sitt slut. Den har nått en slags reductio ad absurdum. Med hjälp av filosofer som Aristoteles och Thomas av Aquino lägger han istället fram en holistisk ontologi som han utvecklar och argumenterar för i en rad böcker, till exempel ”The Quantum Enigma”. Och dokumentärfilmaren Rick DeLano har alltså gjort en dokumentär som varmt rekomenderas till alla som är intresserade av kvantteori, holistiskt tänkande, traditionalism eller idén om en tidlös filosofi. Filmen kan man finna på nätet och kan ses för en liten slant. Det är den värd.
”Enda vägen kvar är upp” syftar på verklighetens bortglömda immateriella, kvalitativa och andliga dimension och de högre värden och principer som vi kan finna där. Wolfgang Smith bär in en lykta i mörkret och pekar på en stege.
Kommentarer
Skicka en kommentar