Fortsätt till huvudinnehåll

Om

 

 

Vad ska jag skriva om här? Så länge jag kan minnas har jag haft en stark upplevelse av att något har gått väldigt fel med det moderna samhället och att de värden och den mentalitet som håller den moderna processen igång leder oss allt djupare in i en dystopi á la 1984.

Vid det här laget ligger panoptikon i öppen dager: vi kan inte ens parkera bilen i städerna utan att det registreras digitalt. Digitaliseringen av valutan gör att vi inte kan köpa något utan att det registreras. Det ger bankerna en enorm makt över oss. Människan håller på att integreras i ett mekaniskt kontrollsystem där det kommer att finnas väldigt lite utrymme att vara just människa.

Jag kommer antagligen ifrågasätta det mesta samtiden står för, därav namnet "konträr".

Tre citat får ange temat i vid mening:

“For its effective salvation mankind will need to undergo something like a spontaneous religious conversion: one that will replace the mechanical world picture with an organic world picture, and give to the human personality, as the highest known manifestation of life, the precedence it now gives to its machines and computers. This order of change is as hard for most people to conceive as was the change from the classic power complex of Imperial Rome to that of Christianity, or, later, from supernatural medieval Christianity to the machine-modeled ideology of the seventeenth century. But such changes have repeatedly occurred all through history; and under catastrophic pressure they may occur again. Of only one thing we may be confident. If mankind is to escape its programmed self-extinction the God who saves us will not descend from the machine: he will rise up again in the human soul.”  

Lewis Mumford, The Pentagon of Power

 

"The real hopeless victims of mental illness are to be found among those who appear to be most normal. Many of them are normal because they are so well adjusted to our mode of existence, because their human voice has been silenced so early in their lives, that they do not even struggle or suffer or develop symptoms as the neurotic does. They are normal not in what may be called the absolute sense of the word; they are normal only in relation to a profoundly abnormal society. Their perfect adjustment to that abnormal society is a measure of their mental sickness. These millions of abnormally normal people, living without fuss in a society to which, if they were fully human beings, they ought not to be adjusted.” 

― Aldous Huxley, Brave New World Revisited

 

In "this age of flourishing futurists when almost the only way to get attention is to claim to be privy to some new discovery, it gives us the most exceptional pleasure, the most piquant delight, to announce what in today´s climate of opinion may be the most novel, original and unexpected prediction imaginable. The wave of the future will be a return to the past."


Huston Smith, Forgotten Truth

 


 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden är ur led: iyah may, Bob Vylan och Kneecap

Den sista veckan har västliga medier varit upprörda över artister i Glastonbury som tydligt gav uttryck för sitt missnöje med Israels folkmord på palestinier. Man kunde se ett stort folkhav med till största delen ljushyade västerlänningar där många besökare bar den palestinska flaggan. Det har funnits många fejkrebeller som har lanserats av musikindustrin som inte alls utgjorde ett problem för den härskande klassen i väst. Men när BBC gjorde misstaget att censurera Kneecap och bytte till en annan kamera, där det visade sig att Bob Vylan var ännu radikalare och ledde deltagarna att skandera: ”Death, death to the IDF” i direktsändning så fick BBC problem. Den härskande klassen har ju jobbat för att manipulera fram ett stöd för folkmordet, och nu livesände BBC en sådan sång. Det är skillnaden mellan en fejkrebell och en riktig rebell: en riktig rebell är en fara för den härskande klassens planer. Jag tror Caitlin Johnstone har rätt i att vi såg födelsen av en autentisk motkultur, det vill...

Mörka själar - om hemligheten med vuxna som spelar dataspel

Dataspel, datorspel, tevespel, eller videospel? Jag kallar dem dataspel, därför att de i grunden är en lek med information som processas genom en maskin och representeras grafiskt på en skärm. Sånt är väl bara för barn? Jag minns ett seminarium på ett jobb som leddes av vad jag vill kalla en liberal boomerfeminist. Jag är gen X, så jag uppfattade henne som tillhörande en äldre generation än mig. Hon sa med viss nedlåtenhet i rösten något i stil med att: ”Ja, det är som med män som aldrig vill bli vuxna, utan bara fortsätter med sina dataspel.” Jag har stött på en liknande attityd nyligen och det fick mig att vilja skriva några ord om saken. Jag ser mig inte som en gamer, det finns saker som är viktigare i mitt liv, men spel har funnits med som en slags eskapistisk hobby sedan barnsben, så jag tror jag kan avslöja vad det handlar om, åtminstone för en del av oss. Eskapism, har jag redan nämnt. Men eskapism från vad, till vad och varför? Man kan fråga sig om det verkligen är mognare att ...

iyah may: Good Citizen

När jag hörde iyah mays sång "Karmageddon" för första gången för ca 1 år sedan blev jag både förvånad och glad. En vacker ung kvinna med vacker röst gav uttryck för sin syn på världen vi lever i, och hon såg den med samma blick som mig. Det förväntade jag mig inte. Sedan såg jag hur hundratusentals människor samlades kring henne och jag insåg att jag inte alls är så isolerad i min syn på saker och ting som det kan kännas som i vardagens lunk. Det är inte jag ensam mot hela världens mörker. Hon gjorde mig på bra humör och sedan dess har jag följt hennes utveckling. Hon har kommit med flera sånger som är värda att lyssna på, men den senaste är nog den starkaste hittills. Den heter "Good Citizen". På sociala medier berättade hon att veckorna innan sången släpptes var intressanta. Hon fick ett meddelande: ”Something landed in my inbox that made me pause, rage and start writing ‘Good Citizen’. It was clinical, cold, and extremely revealing about how fragile “freedom” is ...