Fortsätt till huvudinnehåll

Hedendomens återkomst II : identitet

Hur förhåller man sig till att vara medborgare i ett andligen utarmat samhälle som befinner sig i förfall? Distansera sig, verkar som en bra idé.

Den första grundläggande frågan i livet tror jag är: Vem är jag? Vad har jag för identitet? Det moderna samhället vill göra oss till konsumenter som identifierar sig med olika varumärken. Det har jag alltid värjt mig emot. Det känns mycket andefattigt och jag ogillar starkt att bli manipulerad. Det har alltid stört mig när någon säger ”vi konsumenter måste….”. Det placerar mig i en ordning där det finns aktiva producenter och massorna, som är passiva konsumenter. Så, jag är inte min bil, mobil, mina kläder, min dator, mitt hus eller mitt bankkonto.

Det moderna samhället manipulerar oss med falska dikotomier. Om man använder följande ord utan att fördjupa deras innebörd, så hamnar man lätt i såna falska manipulativa dikotomier. Två sidor skapas som bråkar med varandra, enligt mönstret ”söndra och härska”.

Några exempel: jag är skeptisk mot de stora medicinska företagen, men jag är inte antivaxxare, jag är inte neo-darwinist och inte kreationist, jag är skeptisk mot västs stöd till kriget i Ukraina, men jag är inte putinist, jag är inte höger och inte vänster, inte rasist och inte antirasist (icke-rasist, helt enkelt), inte kommunist, inte fascist, inte sionist, inte antisemit etc. Jag identifierar mig inte med någon av de vanliga kategorierna. Jag är heller inte vänsterliberal eller högerliberal. Det gör mig i någon mening till en hedning i samtiden, eftersom jag inte är trogen någon politisk religion.



För länge sedan skrev jag över min begravning till en hednisk organisation. Jag har ingen brådska att dö, men man vet aldrig när det händer. Vi har ingen fullständig obruten tradition tillbaka till forntiden, men vi har heller inte förlorat allt. I en öken får man använda det vatten man finner. 

Urfolk, om det är nordamerikas indianer, gamla tiders samer eller våra fornnordiska förfäder spelar ingen roll, var animister. Animism betyder att naturen är besjälad. Men det är inte en ”världsbild” eftersom det begreppet antyder att man har en bild i sinnet som man projicerar på världen. Det är heller inte ett begrepp som man tror på. Det är snarare den direkta erfarenheten av naturen som det handlar om. Jag har alltid, långt innan jag kunde använda begrepp som ”animism” upplevt naturen som besjälad. I den mån det finns någon tro inblandad så handlar det om att jag tror på min egen erfarenhet. Att se naturen som besjälad gör mig till en hedning. Det gör mig också till en fiende till storföretagens giriga framfart.

I en andligt utarmad tid dominerad av manipulativa lögnare vänder jag mig till mina förfäder. Här är en galdr för beskydd mot illvilliga fiender:

"I wash off the hatred of my enemies and the greed and wrath of powerful people."





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden är ur led: iyah may, Bob Vylan och Kneecap

Den sista veckan har västliga medier varit upprörda över artister i Glastonbury som tydligt gav uttryck för sitt missnöje med Israels folkmord på palestinier. Man kunde se ett stort folkhav med till största delen ljushyade västerlänningar där många besökare bar den palestinska flaggan. Det har funnits många fejkrebeller som har lanserats av musikindustrin som inte alls utgjorde ett problem för den härskande klassen i väst. Men när BBC gjorde misstaget att censurera Kneecap och bytte till en annan kamera, där det visade sig att Bob Vylan var ännu radikalare och ledde deltagarna att skandera: ”Death, death to the IDF” i direktsändning så fick BBC problem. Den härskande klassen har ju jobbat för att manipulera fram ett stöd för folkmordet, och nu livesände BBC en sådan sång. Det är skillnaden mellan en fejkrebell och en riktig rebell: en riktig rebell är en fara för den härskande klassens planer. Jag tror Caitlin Johnstone har rätt i att vi såg födelsen av en autentisk motkultur, det vill...

Heilung: völvans återkomst

Heilungs sånger kallas ofta för experimentell folkmusik. Fast det är inte folkmusik från 1800-talet, utan ett försök att skapa en upplevelse av hur musiken kan ha låtit för mycket länge sedan. Hur lät musiken under bronsåldern? Vi vet inte. Det går inte att få ett exakt svar på den frågan.  Men vi vet några saker: de hade exempelvis en annan mentalitet än oss. De levde i en förtrollad värld. Världens avförtrollning kom långt senare. Den tillhör vår tid, inte forntiden. En av de första sakerna som slog mig var att Heilungs musik är förtrollande, vilket är i linje med deras projekt som de kallar ”amplified history”. Hur lyckas de göra den sån? Michael Harner var en amerikansk antropolog som ägnade livet åt att studera shamanism. Han utvecklade något som kallas ”core shamanism” vilket betyder att han försökte extrahera de shamanska metoderna utan att samtidigt stjäla ursprungsfolkens kultur. Sedan kan man tillämpa metoderna på kulturer som har förlorat kontakten med sitt shamanska u...

Den gudomliga komedin

Jag har ett behov av att uttrycka mina tankar. Om någon läser det, så är det bra. Om ingen läser det, så accepterar jag det också. Om en person finner något värdefullt i orden, så är jag nöjd. I vardagen talar vi nästan aldrig om djupare eller allvarliga saker. Och om något sådant kommer upp så upprepar de flesta bara vad de har hört på teve. Det stör mig, så jag har en blogg som en ventil för att kunna uttrycka mina egentliga tankar, åsikter och frågor. Namnet på bloggen som jag har haft längst och som har flyttat några gånger, har varit ”Gudomlig komedi”. Tidvis har den haft ganska många läsare, En del saker har ändrats med tiden, eftersom jag har lärt mig nya saker och fått nya insikter. Det är bara pappskallar som aldrig byter åsikter. Sedan finns vindflöjlar som byter åsikter beroende på hur vindarna blåser. Jag vill inte vara som varken den ena eller den andra. En sak som inte har förändrats med tiden är vad den gudomliga komedin symboliserar. Det är en hänvisning till Dante ...